Naturfoto dag med Peter Jonsson
Postad av Tomas | Arkiverad under Funderingar, Färgbilder, Gallerirelaterat, Landskap, Okategoriserade, Svart vita fotografier, Tips och trix
Peter Jonsson börjar många av er att känna igen, Peter listade jag som nummer två i Terje Hellesös utmaning Mina naturfotografiska förebilder eftersom jag finner honom att vara en alldeles utmärkt fotograf. Jag har alltså tur som faktiskt kan kalla Peter för en kompis samt en förebild.
När Peter och jag åker ut för gemensamma fotoäventyr har jag en liten aning om att han brukar vara juste när det kommer till val av fotoställe. Visst styrs vi båda två av det faktum att den viktigaste beståndsdelen för en lyckad fotodag är närheten till ett bra fik (med andra ord hamnar vi ganska ofta i Gysinge). Men jag tror även att Peter har stått tillbaks lite vad gäller hans favoritställen eftersom han vet att jag inte riktigt ”ser” samma saker som han ser.
När vi så bestämde att vi skulle ta en tur under lördagen (12/12) sa jag att ”Inspirerad av Mats Anderssons suveräna bok Årstiderna samt av dina bilder skulle jag vilja bege mig rakt ut i djupskogen”. Peter kontrade då (likt någon som under evinnerlig tid har väntat på sin stund) att ”Bra, jag vet ett perfekt ställe”.
Detta perfekta ställe ligger mellan Säljsjön och Hedesunda i Sveriges mittpunkt Gästrikland. För att vara lite mer exakt tror jag att vi åkte cirka 1.5 – 2 mil sydväst om Gävle för att komma fram till det skogsparti som Peter hade i åtanke.
Peter tog av till höger och vi var nu inne på en fin grusväg, till en början såg skogen ut precis som den oftast gör i Sverige. Välvårdad med räta linjer utan liggande träd och rotvältor men efter ungefär en kilometer började skogen krypa närmare bilen. Wow, tänkte jag! Det rådde liksom ingen tvivel om att vi var framme. Den lilla skogsareal vi nu hade kommit fram till måste ha stått orörd de senaste 70 – 100 åren. Skogen var tät men inte snårig, överallt fanns grön och mjuk ”gammelmossa” och här var rotvältor och kullfallna träd mer en regel än ett undantag.
Vi hade kommit fram till ett riktigt läckert parti trollskog. Peter och jag hade som så många gånger tidigare ägnat bilfärden åt att prata foto och denna biltur var inget undantag. En väldigt fin egenskap som Peter har är att han gärna delar med sig av sitt fotograferande och han beskriver gärna vad han ser och hur han ser på saker och ting. Med den inställning jag för dagen hade i kombination med den otroliga miljö vi nu befann oss i kunde vi dryfta saker och ting ur ett nytt perspektiv.
Väl inne i djupskogen kunde Peter ställa frågor som ”Vad ser du där” och ”Hur såg du på den kombinationen där borta…”. Detta var naturligtvis oerhört inspirerande och för min del väldigt givande.
För dagen använde jag endast två objektiv, dessa var Nikons utmärkta 28 – 85 samt min Lensbaby Composer med singelglasinsatts. Composern är ett fast objektiv med en brännvidd motsvarande 50mm. Jag använde bländare f4 på Composern under hela dagen och tiderna låg från 1/60 ner till 1/13 (hela tiden handhållet). För mig är detta väldigt mycket fråga om ett nytt sätt att fotografera eftersom jag väldigt ofta använder stativ. Peter har notoriskt bearbetat mig med vikten av att ”sluta tänka skärpa” vilket jag har haft mycket svårt att införliva mig med. Men skam den som ger sig…
I min efterkommande process har jag använt camera raw för justering av vitbalans samt kontrastredigering och dodge and burn i PS. Just dodge and burn är heliga verktyg för mig eftersom jag lokalt kan ljusa upp eller mörka ner partier efter behag. Jag använder värden från 2 procent upp till 12 procent och jag berör endast hög och lågdagrar med mitt penslande.
Några av de bilder jag visar i detta inlägg är Peters motiv så du får titta på dessa som mina tolkningar.
Nu skall vi se om du ser vad jag såg denna dag.
Bland det första som händer när vi väl har äntrat denna trollskog är att vi hör ett larmande och väsande ljud. Detta visar sig vara två kombattanter…
Ormen och draken
Dessa bevittnar man gärna på håll men låt oss ändå gå lite närmare…
Strid i trollskogen
Jag väljer att lämna dessa stridslyssna figurer åt sitt öde för att bege mig djupare in i denna trollskog. Jag hinner inte gå många meter förrän en besynnerlig trio uppenbarar sig framför mig…
Trollgubbar
Ovilig att gå i dispyt med dessa väsen väljer jag att styra min lekamen 90 garder västerut för att ganska snart både se och höra en annan mystisk figur…
Förtvivlan
Dennes klagolåt blev till slut för mycket för mig varvid jag fortsatte djupare in i skogen. Jag närmade mig ett vattendrag med gamla lövträd alldeles inpå vattenbrinken, av någon anledning kände jag mig iakttagen…
Vi ser dig...
Följd av en olustig känsla valde jag att fortsätta, snön hade nu börjat falla ganska ymnigt och händerna började protestera med stelhet och värk. Mina händer tyckte att jag skulle vända om och det gjorde även en figur som jag nästan sprang i armarna på ”Mörkret tar dig snart” ropade hon efter mig…
Trollpackan
Eftersom det är klokt att följa goda råd vände jag helt om, det var tur för mörkret började nu sänka sig över skogen…
Ljus och mörker möts
Jag hann ut ur den mörka skogen i sista stund och väl framme vid vägen mötte jag Peters vägväktare. Han sa ”Välkommen tillbaks, precis när du vill”…
Vägväktaren
Ja, bla bla bla… Någon Astrid Lindgren lär jag aldrig bli och absolut inte en ny Tolkien men det skulle vara kul och veta hur du har sett på dessa bilder. Skriv gärna något och berätta…
Peter hade också den goda smaken att beskriva hur man ”skalar grenar av träd” (utan såg eller kniv dessutom). Man ställer in sin kamera på lite längre slutartid och så måttar mot trädet/trädens fot. Därefter trycker man på avtryckaren och ”drar” kameran upp efter trädets stam tills det att slutaren säger klick. Vissa träd fungerar bättre än andra och granar tillhör de andra :).
Kvistning
Eftersom vi inte hade någon korv på spett avslutar jag istället med löv på spett. Tack för att du tog dig tid att läsa //Tomas
Löv på spett
Svenska Elvägar AB
Bevara vargen!
Ditt bidrag har betydelse
Eriksson Photography
Blogarama.com
Blogcatalog.com
Blogdog.se
Bloggkartan.se
Bloglines.com
Commo.se
Favoritlistan.se
Feedage.com
Frisim.com
Fuelmyblog.com
Nyligen.se
Octofinder.com
Tycker du gjort otroligt fina trollskogsbilder. Härlig stämning och ljus (och mörker). Och skärpan lyckades du lämna därhemma också :) Min absoluta favorit är ”Vi ser dig…”, den ger en sällsynt ruggig känsla med de otäcka stirrande ansiktena.
//Lars U.
Hej Lars :)))
Tack så jättemycket för det. Det översta ansiktet är en del av en björkstam vilket påvisar vad mycket det finns rakt farmför näsan om man öppnar ögonen :). Peter har gett mig följande tips ”Titta efter öga, näsa och mun” och tänker man så går det faktiskt lite lättare. Men i ärlighetens namn var jag tvungen att titta på mina bilder i lugn och ro på min skärm för att ”se” vissa av de detaljer jag försöker att påvisa i dessa bilder :))). Det var alltså inga självklarheter när jag stod med min lilla display ute i skogen :).
Ha det bra!
//Tomas
Det är en sak att se på plats men man skall ju lyckas fånga det man ser också vilket kan vara nog så svårt :)))
Skön trollskogsstämning! Saknar min Lensbaby när jag ser dina bilder. Skakbilder är väldigt roliga att syssla med och kräver sin särskilda teknik beroende på vad man vill få fram. Fastnade särskilt för ”Strid i trollskogen” och ditt spettade löv. :)
PS. Den ljusgrå texten i din blogg är jobbig och svår att läsa – bara ett tips! DS.
Hej Susanne :)
Lensbabyn är rolig och ganska enkel att använda. Den är liksom rakt på :))). Jag är i startgroparna med ”skak” så jag har mycket att lära men det är väldigt kul att testa nya saker. Kul att du hittade ett par favoriter :))
När det gäller texten så håller jag med dig till hundra procent. Jag försöker att hitta vart jag ”ställer in” detta och jag vet att det är i CSS filen men jag har inte lyckats att lokalisera exakt vilken parameter som skall ändras. Men visst är det för ljust, inget snack om det…
Ha det bra idag!
//Tomas
Det låter som en väldigt händelserik dag och visst är det befriande när man inte alltid behöver tänka skärpa. Tycker du har lyckats väldigt bra med att återge skogens väsen. Visst är det kul? Det finns så mycket att se bara man tittar sig runt lite. Och vem vet de kanske vaknar till liv när ni lämnar ”trollskogen” bakom er.
Jag har också en trollskog här hemma. En urskog faktiskt som heter Fiby urskog och är obrukad av människan sedan 1700-talet. Klum har exempelvis tipsat om den. En mycket vacker skog som passar min bildstil perfekt.
Tyvärr är jag fastkedjad här hemma med en valp nu när den första snön faller, och det är inte lite heller. Skulle gärna vilja bege mig ut.
Intressant, snyggt och kul inlägg.
Vi hörs!
/Niklas
Hej på dig Niklas :)
Jo men visst var det händelserikt :). Det är oerhört befriande att inte tänka skärpa och jag skall försöka att hitta en balans i detta.
Fiby urskog skulle jag gärna besöka, det låter som en riktigt härlig plats :))). Du och jag har med andra ord lika väderleksförhållanden, det snöar ganska rejält här just nu. Kul med valp, han eller hon kommer nog att uppskatta snön när han/hon har blivit lite större :).
Vi körs som sagt…
//Tomas
Härliga bilder Tomas, helt klart har du börjat se :-)
Trollpackan är en mycket bra bild.
/PJ
Hej Peter :)
Kul att höra det från dig, du har ju ”skuld” i detta :)))
Vi hörs!
//Tomas
Jag ser alla figurer! :-)
- och Peter verkar fått dig att se. Du har lyckats riktigt bra. Snyggt.
Favoritbild är nog de ljusa ansikterna vid trädets rot. Den bilden är riktigt bra.
/Mats
Hej Mats :)
Naturligtvis lika kul att höra det från dig som från Peter, ni har ju stått för mängder av inspiration :)))
Svårt detta, man måste verkligen stanna upp och iakta (i alla fall jag :)). Men det är verkligt kul att titta på saker och ting ur ett nytt perspektiv, helt plötsligt kan en ”trist” björk bli jäkligt intressant :).
Ha det bra!
//Tomas
Femte bilden är bara så bra!! Alla bilder är kanon, men just den fastnade jag för. Du har jobbat på bra där ute i skogen. Och med en fin och snäll människa som Peter. :)
Hej på dig :)
Vad kul att du gillade den/dessa. Jo, vi gick ju en del så det blev lite jobbigt ;). Han är ju snäll Peter men jag såg att han kallade dig och mig för Bill och Bull. Kan vi tåla det??? :)))
Ha en trevlig kväll…
//Tomas
Nej, jag tycker nog inte vi ska tåla sådana elakheter. :))
Vi ger honom smisk i jul ;)
Ja det får vi göra!!
Jag håller med dig, tycker själv att det är svårt att se figurerna i skogen och är smått avundsjuk på de som ser dem så lätt. Alla de här bilderna är mycket bra och helt klart inspirerande :) Man känner verkligen av trollskogen och dess mytiska och mysitska stämning. Läckert! Jag giller speciellt spelet mellan ljusa och mörka partier och de lite blurrigare bilderna (Lensbabyeffekten) som plockar fram en lite ruggigare känlsa – snyggt. Du skriver att du är en skarp kille och vill släppa på detta för att kunna bli lite blurrig ;) Vad tror du om att bli lite mer blurrig när det gäller bild 1-3? (Och det ska komma från mig – pfff – en som konstant letar skärpa ;) ). Läckra bilder och trevlig text till! Astrid Lindgren – nej, Tolkinen – nej, Tomas Eriksson och det fungerar hur bra som helst!
(Ps. Har du någon erfarenhet av Lensbaby pinhole i jämförselse med composer? Har pinhole och har tänkt på att byte upp mig till Composer och funderar på om det är ett uppbyte eller ej)
Hej Marie :)
Jo men visst är det svårt och det kommer nog att kräva en hel del träning. Jag blir också lite avundsjuk på exempelvis Peter. Man ser direkt hur han ”går igång” när vi kommer ut medans man själv sparkar lite i backen :))).
Jag är en skarp kille (när det gäller objektivskärpa alltså :)) och jag har svårt att göra upp med min syn på skärpa. När jag tittar på andra som blurrar till det känns det solklart rätt direkt, när jag själv gör det känns det ”fel”. Men det är bara att nöta på, din fundering gällande de 3 första bilderna köper jag rakt av och jag har ett par ”negativ” som jag kanske skall titta lite på i alla fall :).
När det gäller Composern tycker jag absolut att du skall titta på denna. Jag har ingen erfarenhet av pinhole som lös glugg men Composern erbjuder dig även en pinholeinsats. Du kan dessutom köpa enkelglas och plastglas samt att dubbelglas följer med från start. Samtliga har sin speciella karaktär och de tre insatsgluggarna kostar ”endast” 795 kronor hos Kaffebrus.com.
Composern i sig kostar 2395 (Kaffebrus.com) men den är värd de pengarna. Du får ett ledat huvud som är väldigt lätt att jobba med och du kan låsa optiken när du väl har hittat passande sweet spot.
Köp köp köp, du kommer inte att ångra dig :)))
Ha en trevlig kväll Marie :)
//Tomas
PS. Tack för att jag duger som enbart Eriksson ;)
That serie is so fine! Mysterious, strange. You seem to belong yourself to the elfs world of germanic mythologic legends.
It’s a pity the google translation is not better. I don’t always understand all that you write under your photos.
So have a good day!
Hi Michéle :)
Thank you so much for your thoughts about my photos. There is a lot of mystical beings in the Swedish forests ;)
Have a great day…
//Tomas
många spännande bilder fick du ju med dig, gillar verkligen dom tre mossiga typerna som står där och hänger…likaså jätteklon med dödskallarna mellan tårna å skallen där bakom i bild…
/M
Hej Mona :)
Ja de var lite mossiga och smågriniga ;). Kul att du såg dödskallarna mellan tårna, när jag har visat bilden för nära och kära är det väldigt olika hur man ”ser” saker vilket är spännande. Men jag ser precis som du dödskallar :).
Ha det bra idag…
//Tomas
Hej Tomas
Kul att ses igen .. fantastiska bilder, men jag kan nog inte låta bli att hålla med MALIN om att femman är superb ! CU Thorsten
Tjenare Thorsten :)
Jag säger detsamma, kul att ses igen :))) Jättekul att du gillade dessa bilder. Femman är lite kul med sina ansikten, det översta ansiktet till höger ligger i en björk :). Peter J brukar säga ”Kolla efter öga, näsa och mun” och gör man det kan det ”hända saker”. Det är ju former som vi är ganska vana att se från våra dagliga möten med varandra men jag har aldrig lyckats applicera det i naturen tidigare :).
Trevlig kväll!
//Tomas
Härliga skogstrollsbilder! Måste bege mig ut i dom krokarna själv med kameran. Synd att man inte hade nån kamera när man växte upp. Har tillbringat otaliga timmar i skogarna mellan Gävle och Hedesunda. :(
Fina myrmarker och orörd skog finns på flera ställen efter dom 4 milen. Ingen risk att gå vilse då man hela tiden kan hålla sig efter vägen på höravstånd. :)
Hej Åke :)
Absolut skall du bege dig ut i dessa områden! Hör av dig innan du sticker ut så hänger jag och Peter med :). Jag brukade träna på racercykeln mellan Gävle och Hedesunda så jag har också sett den vägen en hel del men jag såg aldrig något ;).
Nu på senare tid (med annan hobby) har jag precis som du lagt märke till att det finns väldigt mycket fin natur efter den här vägen :).
Hör av dig om du skall ut som sagt…
Trevlig kväll!
//Tomas
Tar gärna en tur tillsammans med er någon gång framöver. Får bli något varmare då jag är töntigt försiktig med min nya systemkamera. *he he*
Hej Åke :)
Självklart skall vi ta en tur tilsammans :). Bra också att du är rädd om grejerna ;). Vihåller kontakten framöver…
/Tomas
Underbara bilder och en fin berättelse.
Tycker att du fångat skogens själ ganska bra ;-)
/P
Hejsan Per :)
Jättekul att se dig här :). Roligt att du gillade bilderna, det tog lite tid och var ”trevande” men det är jäkligt kul att vara mitt i skogen (till och med jag fattar det nu ;)).
Ha det bra!
//Tomas
Oj, detta låter som en perfekt dag bilfärden genom att prata bild och foto resulterade i många fina bilder från sagoskogen. -Riktigt bra bilder!
Morgan
Hej Morgan :)
Jo men det var riktigt trevligt och han (Peter) har en förmåga att entusiastiskt prata bild vilket är mycket givande. Det var ett väldigt intressant ställe som har fått stå helt orört under många år. Det var lite kul för det gick en väldigt klar gräns mellan de olika skiftena :). Kul att du gillade bilderna :)
Ha det bra idag…
//Tomas
[...] Postad av Tomas | Arkiverad under Funderingar, Färgbilder, Gallerirelaterat, Landskap – Du kan inte passera, klargjorde Gandalf klart och tydligt när han höll brofästet vid Khazad-dum mot Morias Balrog. Lite så (som Balrogen) kände jag mig när Peter J och jag befann oss i den trollskog jag beskrev för några inlägg sedan. [...]