Måste allt vara så förbannat föreställande?
Postad av Tomas | Arkiverad under Funderingar, Gallerirelaterat, Musik, Svart vita fotografier
2004 gick jag med i Fotosidan.se, glad i hågen började jag ladda upp mina trevande fotografiska ”värk” och initialt fick jag som ny på sajten mycket och god hjälp. Jag utvecklades och lärde mig mycket av de fotografiska grunderna.
Dock insåg jag snabbt att så snart jag var ”varm i kläderna” styrdes mina bilder åt ett specifikt håll. Några återkommande punkter som alltid fanns med på den ”kritiserande/kommenterande dagordningen” var bildens skärpa, horisontens placering, huvudobjektets placering samt ”total redovisad detaljrikedom” i bilden.
Den kritiserande massan gjorde alltså bedömningen efter dessa punkter men man sket fullständigt i bildens innehåll. Man såg inte bortom bildens skärpa utan fokuserade så in i norden på denna så att innehållet i bilden, det som torde vara det viktiga, var fullständigt bortblåst.
Jag gjorde mitt val att ”kliva av” fotosidan.se för något år sedan eftersom jag inte fann att min vistelse där gav mig något. Men det kusliga är att de bedömningskriterier som hamrades in så hårt i mig som medlem fortfarande ringer i mitt undermedvetna. Jag försöker att tänka gyllene snitt, skärpa, skapa ett föreställande fotografi i alla avseenden, tänka på perfekt vitbalansering, placera den förbannade horisonten rätt med mera. Det vill säga att jag gör som alla andra gör!
Idag tar jag småtrevliga bilder som är relativt stinglösa, föreställande och allmänt småtråkiga. Jag arbetar varje dag på att försöka bryta detta mönster och sedan utträdet ur fotosidan.se har det successivt blivit bättre och bättre. Jag försöker att skapa bilder som jag gillar och vill jag placera objektet i centrum av bilden så gör jag det. Men det är fasen så svårt att släppa taget!
Det är därför jag har så stor respekt för Terje och Malin Hellesö samt min kompis Peter ”Opejo” Jonsson. Att Terje Hellesö har gått sin egen väg det vet väl de flesta i den avlånga fotoankdammen Sverige. Sveriges bästa naturfotograf är en norrman, enought said!
Det intressanta med detta är att det nu ploppar upp en massa ”små Terjes” här och där. Individer som kan dubbel och multiexponera, de kan andas på linsen och de kan arbeta med rörelseoskärpa men de har noll förmåga att lyfta fram de små intressanta och avgörande detaljerna.
Malin Hellesö besitter samma förmåga som sin man, konsten att lyfta fram detaljer som inte är givna vid en första anblick. Det är detta som är så fascinerande när man börjar förstå hur det fungerar. Dessa bilder kräver inte bara en betittning utan kanske 5 eller 10. Det är ungefär som med i mitt tycke världens bästa band Opeth, du är en stor jävla lögnare om du påstår att du älskar Opeth från första lyssningen men efter 10:e genomlyssningen sitter det och då är det sann kärlek.
Det är en underbar känsla när man hör eller ser någonting för första gången och bara känner ”Oj, vad fan hände nu!!! Hallå! Det här måste jag lämna för att sortera upp begreppen lite”. Sedan smyger man tillbaks och lyssnar eller tittar en gång till och denna gång håller man ut lite längre för att upptäcka den fantastiska basgången, det intensiva dubbeltrampet eller det framtonande ansiktet i den mörka trädstammen.
Det är samma sak med min kompis Peter ”Opejo” Jonsson (nej, han kallas inte Opejo men hans webbsida gör det :)). När han och jag är ute tillsammans i skog och mark så ser vi precis samma saker men det konstiga är att jag inte har sett ett skit av vad han har sett! Jag konstaterar att där sitter det någon form av fågel eller på det där trädet (som troligtvis är en björk) har det gått av några grenar.
Peter däremot har redan tittat bortom trädet och sänkt blicken. Han har sett en rotvälta, mossbeklädd sten eller grenformation som i det färdiga alstret ser precis ut som ett troll ur en gammal sagobok eller ansiktet på en äldre bister gubbe.
Naturligtvis har Peter bättre objektiv än jag och det spelar säkert in men jag kan inte komma ifrån att jag blir avundsjuk på hans sätt att se på de detaljer som omger oss. Denna gåva har dessa tre individer gemensamt och det kanske bara är att konstatera att vi alla är olika och mitt kall kanske är att inventera stenar vid Billuddens naturreservat (jag kan ju alltid sälja bilderna till länsstyrelsen som inventeringsdokumentation vid tillfälle).
Dock skall jag alltid fortsätta att inspireras av fotografer som går sin egen väg och har sin egen stil.
Nedan ser du en knappt föreställande bild som jag tog med en rysk Zorki för en tid sedan. En skitkamera eftersom den ”levererade för dåliga bilder”, jag kanske skulle ha behållit den ;).
Trevlig helg!
//Tomas
Den knappt föreställande
Svenska Elvägar AB
Bevara vargen!
Ditt bidrag har betydelse
Eriksson Photography
Blogarama.com
Blogcatalog.com
Blogdog.se
Bloggkartan.se
Bloglines.com
Commo.se
Favoritlistan.se
Feedage.com
Frisim.com
Fuelmyblog.com
Nyligen.se
Octofinder.com
Mycket bra skrivet Tomas!! Och så tackar jag allra ödmjukast för dina rader om mig/oss. :)
Bilden – jag gillar den! Ett starkt uttryck, känsloladdat… Får en känsla av förvirring. Riktigt bra bild med KÄNSLA!
//M
Hej Malin
Tack så mycket :), jag tycker att det är kul att du gillar bilden men du skall veta hur svårt jag har för att lägga upp ”något sån’t där” även om jag tycker att den har en viss känsla. Det om dig, Terje och Peter kommer ur sann inspiration så det är jag som skall tacka :). Dock har jag som beskrivet långt kvar för att lära mig detaljseendet om jag någonsin gör det ;).
//Tomas
[...] En tänkvärd blogg! Har ni inte hittat till Tomas Eriksson så tycker jag ni ska hitta dit nu och läsa hans tankar kring bild och det hittar ni här. [...]
Tack så jättemycket Malin :))))
/Tomas
Välformulerat, Tomas! Du har absolut rätt och det är en spännande resa när man ”behärskar” den konventionella kompositionen och sedan använder insikterna till att bryta mot eller utnyttja beroende på vad man vill säga! Så förbannat föreställande behöver förstås inte all fotografi vara – lika lite som annan bildkonst. Universum är stort…väldigt stort. Fotografi, måleri, musik, litteratur…inom all konst kan vi föra samma diskussion och personligen tycker jag att man skall bejaka sina egenheter: vill man göra en gyllenesnittebild efter konstens alla regler(!), skapa något formfulländat och rent så gör man det – men vill man säga något annat så duger förstås inte samma språk…en stråkkvartett av Beethoven, Coltranes saxsolon, Cage….alla är de ”rätt” i sina sammanhang och den enda som egentligen vet om det ”blev bra” är ju den som skapade (eftersom han/hon förhoppningsvis vet vad han/hon ville säga och om det blev så)…Inom alla discipliner finns hantverksmässiga regler – som har sitt värde – men som bara är relevanta mot en viss bakgrund…men bra att bryta mot när man vet hur/varför…
Puh…dags att sova!
Bosse
Hejsan Bosse
Vad kan jag säga, mycket väl skrivet med en stor portion klokhet och ödmjukhet. Det känns som om herrn har varit med ett tag :). Jag håller helt med dig att man skall bejaka sina egenheter och göra det man gillar. Detta innebär förstås att man även måste få vandra i upptrampade spår och det tycker jag är helt ok. Det jag har svårt för är när det pådyvlas en form av ”gängse norm” som man inte får avvika från men det är väl kanske inte ett så stort problem eftersom man alltid kan bryta från forum, fotoklubbar eller annat som påverkar i ”negativ” riktning.
tack för ett utmärkt inlägg :)
//Tomas
Jodå…herrn har varit med ett tag! Det allra viktigaste som jag tror att vi kom fram till var nog att man faktiskt skall följa sin egen väg – enda giltiga i längden (om sedan resulteten inte blir helt unika hela tiden så får man väl överleva det, men…). Jag är lika allergisk som du mot den självgoda dumdrygheten som är så lättodlad i vissa kretsar…de pådyvlade ”normerna” retar mig alltid och om man skall dra det hela en bit till kan man konstatera att det ofta bara finns en sanning i kommuner/samhälle – fan ta den som avslöjar dumheterna först!!! Hehe…skrock skrock…
fö var det längesedan jag lämnade fotosidan.
Tack själv för att du ‘”tar bladet från munnen och rör om i grytan”…
Bosse
Hahaha, vi är nästan kusligt överens Bosse. Vi får också se om jag får flytta från kommunen innan detta är klart :))).
Ha en riktigt trevlig söndagskväll.
//Tomas
PS Bilden är klart uttrycksfull!
Tack så mycket :)
Roligt att höra att höra någon mer som inte är nöjd med fotosidan.se, den har inte gett mig någon personlig utveckling alls. Jag tycker det är så sant det som du skriver här och bra skrivet att jag måste läsa igenom det både 2 och 3 gånger till. -Bilden du visar har verkligen känsla! Dock har jag ingen aning om hur en rysk zorki ser ut… :)
Morgan
Hej Morgan!
Kul att du har hittat till min ”vrå” :). Personligen hade jag utbyte i ett tidigt skede men jag tror också att fotosidan.se hade högre till tak för några år sedan där man både hjälpte och kommenterade/kritiserade på ett konstruktivt sätt. Jag skall inte säga så mycket om hur det är där idag eftersom jag inte har varit aktiv på FS under en ganska lång tid.
Dock tycker jag att sluttampen för egen del var bara ”skit”. Jag gick fullständigt i rundgång och min utvecklingskurva sjönk som en gråsten i mörkt vatten. Jag försökte att göra bilder som behagade fotosidan.se och inte bilder som behagade mig. Nu efteråt känns det skitlöjligt när jag tänker på det men sanningen är nog den att de flesta av oss som håller på med fotografi eller annan typ av konstnärlig uttrycksform är mer eller mindre känsliga. Vi är nog också ganska tänkande individer vilket många gånger kan vara ”frustrerande” :).
Kul att du gillar bilden och en rysk Zorki 4 skall jag visa dig min vän. Följ denna länk http://www.camerapedia.org/wiki/Zorki_4 för att se en kamera som du kan släppa från en balkong 3 våningar upp utan att det påverkar kameran. Däremot kommer hyresvärden att få asfaltera om ;).
//Tomas
So true! Tack för att du påminde mig – jag behöver sån’t emellanåt! Jag trillar allt som oftast tillbaka i detta-som-de-flesta-anser-vara-rätt. Att det ska vara så svårt att låta bli…
Hej Marie!
Kul att se dig här. Jag kan direkt säga att är vi två som trillar tillbaks till det som de flesta anser vara rätt :). Men vi får väl försöka att hjälpa varann på traven :). Sedan är det som Bosse skriver, det är inte fel att följa det som anses som ”god fotografisk sed” om man trivs och känner lust och glädje kring det man gör :).
Men nog skulle det kunna ”spreta” lite mer inom svensk fotografi än vad det gör idag. Om du vill finna lite ny inspiration rekommenderar jag dig att besöka artlimited.net. Det är en fransk sajt som drivs av Denis Olivier (http://www.denisolivier.com/)och här är det ok att ta ut svängarna. Fransmännen har en annan syn på fotografi än vad vi har, det är ok att experimentera och uttrycka sig och de accepterar även bildmanipulation på ett helt annat sätt an vad vi gör.
Nej, nu skall jag gå och ge ungarna lördagssmisk, eller om det var lördagsgodis ;).
//Tomas
[...] Tomas Eriksson har skrivit ett mycket bra och tankeväckande inlägg på sin blogg. Jag håller med honom i hans tankegånger, men vill också passa på och tacka på [...]
Hej Terje!
Tack så jättemycket, kul att du uppskattar mina funderingar :).
Mvh,
Tomas
Det är jag som ska tacka för dina fina ord! :)
Och jag tackar för stor inspiration från både dig och Malin, Det är kul att följa er och läsa era tankar på respektive bloggar. Förutom ert sätt att använda kameran har jag också stor respekt för den raka dialog ni för. Även där ligger i alla fall jag efter. Det är för lätt att smeka medhårs för ”husfridens skull” men den krassa sanningen är att ingen tjänar på det i en förlängning.
Ha en trevlig helg!
//Tomas
Mycket tänkvärt och bra inlägg!
Tror (kan inte veta eftersom jag inte har så stor erfarenhet av andra länders fotoutbud) att sverige håller hög klass inom fotografin, man måste kanske leta bortom fotosidan och in på bloggar, tänker på terjes och johanna wallins bloggar b.la.
Problemet med fotosidan är att allt folk, i alla välmening, att hjälpa med kritik ofta ger samma uttjatade kommentarer och i brist på kunskap eller förmåga att titta bortom de ”mekaniska parametrarna” som skärpa, gyllene snitt, skärpedjup o.s.v. bara blir träiga…
Fotosidan är ett väldigt intressant fenomen, tror inte det finns någon liknande site i världen (flickr är inte en motsvarighet) där så många användare ger kritik och laddar upp fotografiska verk.
Men som i alla kulturer, om man får säga så, blir vissa saker norm. Tror fotosidan har gått till att bli ett väldigt tekniktråkigt sällskap.
Ett ställe där det inte finns så mycket utrymme för Terje men desto mer utrymme för teknik-bosse med sitt canon 600mm 2.8 som han tar tekniskt ”perfekta” bilder med på småsparvar.
Tror att teknikracet från de kända kameraproducenterna (iso 1000000000 och lika många pixlar) kan ha att göra med denna, om man får säga det, tråkiga utveckling.
Hej Martin!
Kul att se dig här :). Jag tackar för ett bra inlägg/svar och jag tycker att du har alldeles rätt gällande de tekniska ”aspektera” kring FS. Jag tackar dig också för tipset gällande Johanna Wallin, jag tittade som hastigast igår och jag skall absolut återvända till hennes blogg.
Mvh,
Tomas
Mycket bra skrivet !
Hej AKP!
Kul att du tittade in. Jag är glad att du gillade inlägget :).
Mvh,
Tomas
Kom hit efter tipset på Terje Hellesös blogg och kan bara instämma i de kloka orden. Som många andra här så tycker jag också att det är oerhört svårt att frigöra sig från normerna och hitta sina egna bilder. Som jag ser det så finns det väl inget annat än att fortsätta att göra bilder i all oändlighet så får man se vart man till slut hamnar…
Hejsan Lars!
Kul att se dig här. Jo, visst fasen är det svårt att frigöra sig och hitta sin egen fotografiska stil. Och när man väl har hittat den (om man nu gör det) skall man även följa den stig man har slagit in på oavsett hur ensam man blir på sin vandring. Man kan förstås alltid byta stig och det går till och med att gå tillbaks men många gånger är det enklast att från början bara följa det bredaste och mest upptrampade stigen.
Men jag är inne på samma sak som du och det är att fota på och göra det i egen regi utan att försöka att finna ”facit” på något forum eller via någon av alla dessa fototidningar. Till slut hittar nog både du och jag det som fungerar för oss och visar det sig då vara de bredaste spåret så måste det få vara ok det med :).
Mvh,
Tomas
Jag tackar för de fina orden :-)
/PJ
Hej Peter :)
Jag säger som jag har sagt till Terje och till Malin och det är att jag tackar dig för stor inspiration (samt trevliga fikastunder ;)).
Ha det…
//Tomas
Superbra skrivet, hade inte kunnat formulera det bättre själv. Jag är sedan snart ett år tillbaka medlem på Fotosidan, men har den senaste tiden ledsnat mer och mer. Jag har lärt mig mycket av att vara med där, men känner mer och mer att det nog snart är dags att lämna det skeppet.
Önskar en fin söndag!
/Maria
Hej Maria!
Trevligt att du hittade hit :). Visst är det så att man lär sig mycket initialt men för att komma vidare kan det kanske vara vettigt att göra ett avbrott. Du kanske inte behöver lämna FS helt och hållet men du kanske skall ge dig lite tid med din kamera på helt egen hand och känna efter vilka bilder du vill göra samt hur du skall göra dessa.
Jag önskar dig en trevlig söndag också :).
//Tomas
Jag håller med om mycket det du skriver, även jag har lagt fotosidan på is. Är numera medlem i Naturfotoforum som jag anser fokuserar mer på bilden.
Du skev:
”Det intressanta med detta är att det nu ploppar upp en massa ”små Terjes” här och där. Individer som kan dubbel och multiexponera, de kan andas på linsen och de kan arbeta med rörelseoskärpa men de har noll förmåga att lyfta fram de små intressanta och avgörande detaljerna.”
Jag håller inte riktigt med. Visst många har börjat experimentera med fotografier mer på sistone och Terje är säkert inspiration för många. Men man får ju heller inte glömma bort att Terje sannolikt också har haft inspiration från andra fotografer, författare och konstnärer. Man ger och tar..
Sedan tror jag att det är högst osannolikt att alla dessa naturfotofotografer försöker vara små ”Terje” kopior, jag vill nog tro att de flesta ändå vill vara säg själva och agera som fristående fotografer med egna tankar och idéer.
Intressant inlägg..
Hej Niklas!
Kul att se dig här :). Inspiration är bra och alldeles nödvändigt. Man skall inspireras och kanske rent av ”kopiera rakt av” i vissa fall om den grundläggande anledningen till detta är att lära sig för att sedan gå vidare mot en egen stil.
Det jag är lite inne på som inte framgår i det ganska barska stycke du refererar till är att det är lite för lätt att fastna kvar i någon annans kölvatten.
Ta mig till exempel. Jag är ett stort fan av Håkan Strand (www.strand-photo.com) och detta är jag till så stor grad att jag stundtals har haft hans bilder totalt fokuserade på näthinnan när jag har åkt ut med min kamerautrustning. Detta har resulterat i flertalet ”Tomas Eriksson tolkar Håkan Strand bilder”. Det är lite grann som den halvtaskige trubaduren som gärna ville hitta sin egen stil men i brist på egna idéer, hängivenhet och kanske också rädsla fastnar han kvar i att lira andras låtar.
Detta behöver inte vara fel, den killen skapar mycket glädje åt många och han kan med all säkerhet även inspirera andra att ”plocka upp guran”.
Men…
Blir fotosverige speciellt mycket lyckligare av att jag gör sämre tolkningar av en duktig fotografs unika stil?
Men (igen)…
Man kan även se det på detta sätt. Jag kan via mitt ”kopierande” bidra till att göra en specifik genre bättre. Det kan även bidra till att fler börjar intressera sig för en speciell bildstil. Håkan Strands sätt att fotografera ligger inom området fine art photography, han fotograferar uteslutande i svart/vitt och hans motiv består till 90% av havsnära motiv och den ”slutprodukten” är väl inte så alldeles stor inom Svea rikes gränser.
I Frankrike och USA är däremot denna typ av fotograferande mycket stort eftersom det finns en större mängd fotografer som håller på med denna typ av fotografering, därmed blir det en utökad konkursen som i slutänden kanske även ger en bättre ”slutprodukt” som i sin tur leder till ett utökat intresse bland gallerier och publicister .
Sen är det väl också så att det med den enorma spridning av information vi har idag så är det mer eller mindre omöjligt att vi inte på ett eller annat sätt tar upp varandras bildstilar. Den digitala kamerans intåg med den utökade enkelheten kring bildhantering har väl också stått för sin del i det hela :).
Sedan hoppas jag och tror precis som du att de allra flesta fotografer vill agera och verka som egna fotografer med unika tankar och idéer kring de bilder de presterar.
Jag hoppas du får en trevlig söndagskväll, själv är jag tvärförkyld :).
//Tomas
PS. Kommer jag att sluta ”tolka” Håkan Strands bilder? Knappast, för jag älskar hans bildspråk!
En sak till jag tänkte på ..
Är det egentligen enklare att bli uppmärksammad om man använder ett ”känt” bildspråk?
Något som folk redan är bekväma med och kan känna sig hemma med.
Vi människor är ju vanemänniskor …
Vi gillar oftast ”det vanliga” till och med ”det alla andra gillar”.
Eller är det enklare att bli uppmärksammad om man gör ”tvärtom” och ”retar alla” provocerar fram uppmärksamhet liksom..
Kanske jag bara svamlar ..
skriver bara ner ”det som kommer upp” i mina tankar.
Jag kan helt ärligt säga att jag har INGEN ANING alls om jag ”härmar någon annan”/har min egen stil eller vad …
Jag är nog för omedveten om mitt fotande kanske ?!
Går oftast bara ut och fotar allt jag ”ser” som ”känns” i mig ..
Kan inte ens förklara hur det går till.
Kanske har jag undermedvetet inspirerats av någon ..
Jag kan inte svara.
Beklagligt …konstigt.. hmm..
Ang. fotosidan så har jag verkligen samma åsikt som dig ..
Det enda som är kul med fotosidan är att man iaf FÅR någon kritik. Min blogg har alldeles för många ”Svensson-läsare” och jag saknar riktig kritik till mina bilder. Borde kanske ”leta mig ut” och visa upp min blogg och mina bilder mer .. Men det blir liksom aldrig av …
Hej igen AKP :)!
Intressant, det jag tänker spontant på är Idol. Denna kavalkad av skit som halva svenska befolkningen (inkluderat mig) tittar på varje fredag.
Men stopp vänta lite…
Halva svenska befolkningen tittar, lyssnar, roas, gråter, jublar, sjunger med, skrattar, våndas och känner sig allmänt underhållna. Denna mainstreamens mecka talar kanske om lite grann hur vi i generellt fungerar lite till mans, eller?
För min del kan jag säga att det enda namn som har satt sig hos mig från de år som Idol har hållit på är Amanda Jensens, hon framförde sina låtar med sin smått unika näst intill ”falskprovocerande” röst som på ett totalt befriande sätt bröt av alla de Christina Aguilera ”wailande” kopiorna. Å andra sidan påstås det ju att Amanda Jensen röstmässigt kopierar Amy Winehouse so here we go again…
Men visst, Agnes fungerar ju och…hmm…hmmmm… vad hette hon då…hmmmm…Sally…nej…fan…hmmmm…
…får återkomma…
Men visst är det en mycket intressant fråga du ställer och visst skall man ha respekt för folks trygghets och vanemönstersökande beteende. Att verka och producera i landet lagom behöver inte vara fel och det kan säker vara givande på många olika sätt.
Å andra sidan skall man inte kliva över gränsen åt andra hållet heller, det var någon på FS som fotograferade avföring och toalettbesök under några kortlivade sejourer och det var väl kanske lite svårsmält även för de med sina sinnen lika öppna som bogvisiret på Estonia…
Få se nu, du tyckte att du kanske svamlar. Jag kan i sådana fall trösta dig med att vi är två som gör det just nu, jag skyller detta på min dos av Mollipect mot hosta :).
Jag tycker att du skall läsa Bosses inlägg lite högre upp. Det är kloka ord från en belevad herre.
Ha en riktigt trevlig kväll AKP och fortsätt fotografera och ha kul med din kamera.
//Tomas
PS. För egen del erkänner jag kopierande i min bekännelse till Niklas :).
Mycket intressant inlägg du har, har själv funderat på det. Hellst nu när jag hunnit att fotografera några år, att alltid harva i samma cirklar med de fotografiska reglerna, skarpt, gyllene snittet mm. Visst är det som någon skriver helt ok att ta dessa bilder. Men personligen så söker jag något mer i mina bilder, gräva djupare, söker utmaningar att visualisera det jag ser innom mig när jag tittar på tex en sten, rotvälta mm.
Känner liksom att jag passerat det stadiet att alltid ta skarpa föreställande bilder, men precis som du skriver är det inte lätt att släppa taget. Och ännu värre är det att tordas visa de ”suddiga”, ”skakiga” ”icke föreställande” bilderna.
Men känner att den processen fortskrider så sakteliga kommit till en punkt att skitsamma vad ev ”förståsigpåare” tycker om ditten och datten…..
Mycket hjälp med det har jag först och främst fått genom att ta del av Terje Hellesö tankar om det genom hans blogg och när jag närvarat på någon av hans kurser (vilket jag fö rekomenderar, det är verkligen en injektion i ny tänk och inspiration)
Och även Malin Hellesö är till stor inspiration och de båda står för precis vad du skrivit.
Under tiden så fortsätter vi andra vår strävan att hitta till det personliga och med en personlig touch, och precis som du skriver vi kanske inte ens når dit. Men då är huvudsaken att vi trivs med resan vi gör. Får se vägen dit som det vesäntliga och får sedan ta det som en bonus om vi hittar rätt. För att nå det slutgiltiga målet tror jag inte är möjligt, men man kan komma jävligt nära (ursäkta språket)
Mvh Christer
Hej Christer!
Kul att se dig här. Jag tackar så mycket för din välformulerade kommentar. Du summerar ihop allt på ett bra sätt tycker jag och jag skall helt klart försöka att vara med på någon av Terjes kurser framöver.
Det här gillar jag:
”Men känner att den processen fortskrider så sakteliga kommit till en punkt att skitsamma vad ev ”förståsigpåare” tycker om ditten och datten…..”
Det är dit jag vill fullt ut och det är först då jag tror att det blir riktigt intressant fotograferande :).
Ha en riktigt trevlig kväll!
//Tomas
PS. Du behöver inte ursäkta språket, titta bara hur jag skriver ;)
Hej igen!!
Tack för besöket på min hemsida och din kommentar i min gästbok, uppskattas mycket :)
Håller med dig till fullo, att när man väl når dit. Så är det precis som du säger, det är då det blir riktigt intressant fotograferande och det är kanske då man verkligen börjar :)
so keep up the good work!!! :)
//Christer
Vi nöter på Christer, om vi inte når dit idag så gör vi det imorgon ;).
Ha en riktigt trevlig tisdag
//Tomas
[...] bekänner jag att jag profiterar på de svaga och utsatta och här http://www.te-photography.com/archives/maste-allt-vara-sa-forbannat-forestallande bekänner jag att jag delvis är en copy cat [...]
Den kameran skulle du ha behållit! ;o)
Superskön bild med känsla!
Mvh Susanne
Hej Susanne :)))
Ja, jag ångrar mig så :), men jag får väl kolla av Tradera då och då efter en till…
Kul att du gillade bilden.
God natt
//Tomas