18

Trollharen

Postad av Tomas | Arkiverad under Funderingar, Färgbilder, Gallerirelaterat, Havsnära motiv, Landskap, Okategoriserade, Svart vita fotografier

Trollharen i den sydostligaste delen av Söderhamns kommun är en av mina favoritplatser. För mig är Trollharen ett andningshål, ett ställe där jag gärna stannar länge för att bara vara. Jag åker ofta dit på hösten när den hektiska sommarperioden är över och färgprakten är som vackrast och havet börjar bli så där härligt oroligt.

Trollharen är ett fiskeläger med en anrik historia och fiskare har bott på platsen sedan 1800-talet. Om du besöker Trollharen rekommenderar jag dig att stanna förbi hos Lars-Ove Flodberg och Trollharens Fisk. Här kan du köpa med dig många av havets läckerheter och jag tycker absolut att du skall prova någon av deras laxsorter.

Du hittar Trollharen knappa sex mil norr om Gävle, håll utkik efter en liten skylt på höger sida några kilometer efter Axmarby .

Bild nummer 3 och nummer 5 gillar jag bäst (samma originalbild men svartvit konverterad i nummer 5). Bild nummer 6 är en beskuren version. Hittar du någon bild du gillar? Skriv gärna och berätta vad du tycker om denna ”trollharen studie”! Samtliga bilder är tagna vid midnatt med slutartider runt 20 – 30 sekunder.

Tack för att du läste detta inlägg //Tomas

Trollharen studie 1

Trollharen studie 1

Trollharen studie 2

Trollharen studie 2

Trollharen studie 3

Trollharen studie 3

Trollharen studie 4

Trollharen studie 4

Trollharen studie 5

Trollharen studie 5

Trollharen studie 6

Trollharen studie 6

Mer | Comments (18) | januari 24th, 2010

18

Bönan – En av Gävles pärlor

Postad av Tomas | Arkiverad under Funderingar, Gallerirelaterat, Havsnära motiv, Landskap, Svart vita fotografier

Precis i det klockslag jag skriver detta (22:49, söndag den 20 december 2009) vräker snön ner här i Gävle. Det är otroligt vackert och snön bidrar till att göra staden ljusare och tystare. Men trots de fördelar den nyfallna snön bär med sig sitter jag ändå och funderar på sommaren och vissa speciella tillfällen. Dessa tillfällen har i regel inte varit de fotomässigt bästa men reflektions och avslappningsmässigt har de varit i topp.

Jag är en stor fantast av havet och jag beger mig gärna till lotsstationen i Bönan där jag ställer mig vid stranden nedanför lotshuset och bara tittar ut mot horisonten. Lotsstationen är ett sådant där ställe som av någon anledning skänker mig ro och trygghet, jag trivs helt med att vara där och kanske är det lots jag skulle ha blivit istället för IT figur.

Bilden nedan är tagen ett stenkast från lotsstationen och jag tog bilden under en sommarnatt i juli. Jag kommer så väl ihåg de varma vindarna som svepte in från havet och det underbara och rogivande kluckandet som uppstod när de små vågorna träffade stenarna vid strandkanten.

Jag avnjöt en kopp Mollbergs blandning från min termos där jag satt och blickade ut över ett i det närmaste alldeles lugnt vatten. Månskenet speglade sig i vattenytan och jag kan säga att jag milt uttryckt var väldigt tillfreds med tillvaron.

Det är inte så viktigt alla gånger att jaga den ”perfekta” bilden utan upplevelsen att bara vara mitt i en underbar natur är minst lika viktig. Sedan kan det naturligtvis vara bra att i någon form dokumentera stunder som denna så att man enkelt kan gå tillbaks och njuta vid senare tillfällen.

Tack för att du läste //Tomas

Underbara Bönan i Gävle

Underbara Bönan i Gävle

Mer | Comments (18) | december 21st, 2009

10

Nollställd

Postad av Tomas | Arkiverad under Funderingar, Gallerirelaterat, Havsnära motiv, Landskap, Okategoriserade, Svart vita fotografier

Ibland känner jag mig dränerad på allt vad gäller kapacitet, energi och idérikedom heter. Igår måndag hade jag en ”sån där dag” när jag inte fick till ett skit. Jag satt och glodde på min skärm men jag kunde inte för mitt liv ta till mig av innehållet som presenterades där.

Jag kände mig ”idiotiserad” och fullkomligt nollställd! Men idag tisdag är det en ny dag med nya insatser och då jäklar skall jag få till stordåd…kanske…förhoppningsvis…eller…

Hoppas att ni som läser detta har haft en riktigt bra måndag.

//Tomas

Dränerad och nollställd!

Dränerad och nollställd!

Mer | Comments (10) | december 8th, 2009

7

Systemkameran – Fotografens bäste vän!

Postad av Tomas | Arkiverad under Funderingar, Gallerirelaterat, Havsnära motiv, Landskap, Okategoriserade, Svart vita fotografier, Tips och trix

Vilken löjlig överskrift!

Hur som haver, jag måste erkänna att jag ibland är glad att jag har lite ”prylar”. Söndagens bild på Munkklippan i Älvkarleby innebar fotografering med stativ från fördämningen (dammluckorna) till Storfallet. Det som var lite unikt med söndagens fotografering var att Vattenfall körde på med rejält flöde för att lätta på trycket i de välfyllda magasinen (regnet börjar säkerligen märkas både här och där).

I regel måste man infinna sig på Fallens dag för att beskåda att så pass många kubik passerar i sekunden och då är det hart när omöjligt att fotografera, åtminstone inte med stativ och längre slutartider. Risken är överhängande att byns överförfriskade ungdomar eller gubben med tio korvar i vardera näve kommer att ”putta” lite på stativet vilket skulle innebära ofrivilig rörelseoskärpa.

En kompis till mig sa föresten alltid att det inte finns något som heter ofrivilig när jag påstod att jag upprepade gånger gjorde just ofrivilig hands på fotbollsträningarna. Där försvann vi minsann från ämnet tror jag!?

Jag hade med andra ord lite tur i söndags med rejält ”vattentrycket” i forsen. När jag stod och tittade ut över Storfallet, som är just ganska stort, såg jag flera intressanta platser att fotografera från. Tyvärr ligger de bästa platserna nedströms fallet på den vänstra sidan sett uppifrån dammluckorna. Vid dessa platser ligger det av förklarliga skäl en intensiv dimma av fina regndroppar från vattenmassorna. Mitt kamerahus klarar helt enkelt inte detta och linsen skulle behöva en vindrutetorkare med ”high speed”.

Här är det blött att stå!

Här är det blött att stå!

Istället fokuserade jag på vad jag skulle kunna hitta på ifrån den plats jag hade vid dammluckorna. Med den första bilden som jag visade igår ville jag dokumentera Munkklippan men jag såg också ett vackert inslag strax intill en av de stängda dammluckorna.

Munkklippan från igår

Munkklippan från igår

Det här vill jag göra något med

Det här vill jag göra något med

Vad gör man då för att komma närmare sitt utvalda ”objekt”? Jo, antingen försöker man klättra ner för att sluta som munken i historien eller så byter man helt enkelt objektiv. I den första bilden använde jag mitt 18 – 50 och det skulle inte ha fungerat till det jag var ute efter i bild nummer två. Istället monterade jag mitt 70 – 210 och nu har vi helt plötsligt ett helt annat flyt i melodin. Jag måste mickla lite med step-up ringar för att kunna använda mina 67mm ND filter men det är i stort inga problem om det inte är riktigt kallt ute (jag får vita fingrar direkt :)).

När jag väl hade monterat teleobjektivet var det bara att gå fram och tillbaka cirka 20ggr för att hitta rätt vinkel. Sedan tog jag min bild med hjälp av bländare f8 och några sekunders slutartid. Varför berättar jag detta för er ”hard core” fotografer som tycker att detta är världens mest självklara sak? Nja, det kan man undra men mycket ligger det nog i att jag är en ”vidvinkelkille” som sällan byter glugg och nästan aldrig använder mitt tele! Lite av en ny värld har alltså öppnats ;). Resultatet av mitt ”pulande” ser du nedan och som vanligt kan du se en större version i mitt galleri.

Tack för att du tog dig tid att läsa //Tomas

Så blev det till slut

Så blev det till slut

Mer | Comments (7) | december 1st, 2009

8

Munken på klippan

Postad av Tomas | Arkiverad under Funderingar, Gallerirelaterat, Havsnära motiv, Landskap, Okategoriserade, Svart vita fotografier

Nu skall jag berätta en historia för dig om ond bråd död.

Första gången som laxfisket i Älvkarleby nämns i skrift är då kung Knut Eriksson (troligtvis en släkting till mig) överlåter för ”evärdelig ägo” fiskerätten till cisterciensermunkarna i Viby kloster, utanför Sigtuna. Knut Eriksson regerade 1167 – 1195 och var son till Erik den helige. Munkarna flyttade ganska snart till Julita i Södermanland men behöll ändå fiskerätten.

Munkarna och ortsborna stod inte på god fot med varandra. Fiskebyggnader och redskap förstördes och kulmen kom när en av munkarna slängdes i älven strax uppströms fallen. Vattenmassorna drog honom med sig mot storfallet, men i sista stund lyckades han kravla sig upp på en klippa. Men ingen kunde hjälpa honom därifrån och en morgon var han försvunnen. Munkens kropp påträffades i en vik ett stycke nedströms.

Kung Knut fördömde handlingen och i ett brev till Älvkarlebyborna och dömde dem till böter och att bygga upp de förstörda fiskebyggnaderna.

Klippan började kallas Munkklippan och ett kors sattes i senare tid upp till minne av munken. Dagens kors restes 1996.

Sommaren 1937 fick munken en sentida efterföljare. Den här gången slutade dock historien lyckligt. Det var en officer som efter en festnatt ville svalka sig i en av vattensamlingarna i det för stunden torrlagda Storfallet. Efter badet lade han sig på Munkklippan för att njuta av soluppgången och slumrade in. När han vaknade hade vattnet släppts på! Han saknades vid morgonuppställningen och så småningom lokaliserades den strandsatte på sin klippa. Vattenfallsstyrelsen kunde dock agera gud och stängde av vattnet så att officeren kunde ta sig torrskodd iland.

En intressant sak som du kan se om du vandrar i de olika älvfårorna är att det står mängder av utmejslade inskrifter i klippbottnarna. När jag gick tvärs över Kungsådran igår såg jag bland annat en inskrift av en J. Johansson daterad 1911, troligtvis var detta en soldat som tjänstgjorde på Svea ingenjörregemente (Ing 1) som hade läger och övningsplats på Laxön i Älvkarleby fram till 1997. Om du skall korsa fårorna när de är torrlagda bör du vara lyhörd efter en gäll signal, hör du denna bör du öka takten så att du inte blir blöt ;).

Nedan ser du min tolkning av Munkklippan. Du kan se den i en större version i mitt galleri. 15 sekunders slutartid med bländare f11 igår söndag den 29 november 2009.

//Tomas

Munkklippan i Älvkarleby

Munkklippan i Älvkarleby

Mer | Comments (8) | november 30th, 2009

8

Vattenlek

Postad av Tomas | Arkiverad under Funderingar, Gallerirelaterat, Havsnära motiv, Okategoriserade, Svart vita fotografier

Jag gillar vatten, jag har alltid gillat vatten och jag kommer med all sannolikhet alltid att gilla vatten. Mest gillar jag vatten när jag befinner mig vid havet, det är de öppna ytorna med känsla av obeskrivlig frihet som tilltalar. Att titta mot horisonten och låta fantasin styra är härligt och stärkande.

Vatten tilltalar mig också för att det är rörligt, vatten är nästan alltid på väg någonstans och det känns fräscht. Vatten har också en otrolig kraft vilket fascinerar mig.  

Bilden du ser nedan är inte från havet utan från Gavleån i höjd med Gävles vackra konserthus. Jag har fotograferat en av de konstgjorda förhöjningarna i ån med några sekunders slutartid och bländare f8.

Ett stående intryck från den här sena kvällen var förbaskat kalla händer.

//Tomas

Vatten

Vatten

Mer | Comments (8) | november 25th, 2009

6

Abstrakt konst

Postad av Tomas | Arkiverad under Funderingar, Gallerirelaterat, Havsnära motiv, Landskap, Okategoriserade, Svart vita fotografier

Abstrakt konst, eller icke-föreställande konst, är konst som inte imiterar eller direkt skildrar den yttre verkligheten. Vissa begränsar termen till att gälla endast nonfigurativ konst, medan andra använder den om konst som inte föreställer något, men som har sitt ursprung i verkligheten.
/End Wiki

Det torde väl gälla samma sak för abstrakt fotograferande, eller…? Som vanligt kan du se detta fotografi i en större version i mitt galleri.

//Tomas

PS. Ser du vad detta ”abstrakta” fotografi föreställer? Rita och berätta i sådana fall.

Abstrakt fotografi

Abstrakt fotografi

Mer | Comments (6) | november 22nd, 2009

4

Fotografera med långa slutartider

Postad av Tomas | Arkiverad under Funderingar, Färgbilder, Gallerirelaterat, Havsnära motiv, Landskap, Svart vita fotografier, Tips och trix

Jag gillar att använda längre slutartider när jag fotograferar. Jag använder ofta längre slutartider när jag befinner mig i havsnära miljöer för att lugna ner havet och skapa en mer surrealistisk känsla. Jag gillar det renskalade och längre slutartider är ett verktyg som kan ge dig just en renare och lugnare känsla.

Dock bör väl allt göras med måtta och vatten i häftig rörelse tenderar att se ut som ”slem” om tiderna blir för långa. Jag använder gärna ett par minuters slutartid när jag fotar objekt (exempelvis en sten) belägna i havet men ett forsande vatten i en bäck kanske bara skall hanteras med 1 – 2 sekunders slutartid. Detta är naturligtvis en fråga om tycke och smak men jag gillar om vattnet får kvar lite av sin karaktär när det är fråga om ett kraftigare flöde.

Naturligtvis använder jag även kortare tider när jag fotar havsnära motiv, det beror på omständigheterna och motivet i fråga.  

Om vi återgår till den strömmande bäcken tycker jag att det fungerar bra att ”släta ut” vattnet lite med ett par sekunders slutartid för att inte bilden skall bli för ”stökig”. Om det finns till exempel vackra höstlöv med mycket färg i anslutning till det strömmande vattnet tycker jag att dessa får en trevligare och mindre rörig inramning med lite längre tider på vattnet. Men detta är en balansgång eftersom vatten med för långa tider lätt tar över och dominerar bilden.

För att frambringa längre slutartider kan man antingen vänta in skymning eller mörker. Ett annat alternativ är att använda ND filter. ND filtren är graderade med olika ”mörkhetsgrader” och i många fall (beroende på optik) kan du stacka ND filter med lägre mörkhetsgrad för att uppnå längre tider.

Men eftersom jag gillar att använda mitt vidvinkelobjektiv monterar jag antingen mitt ND400 eller mitt ND64. Det man bör komma ihåg när det gäller ND filter är att dessa inte kan ersätta riktigt mörker. Ett riktigt nattfoto har en annan karaktär än ett ND ”mörkat” foto. Terje Hellesö skrev ett mycket klargörande dokument angående detta på Fotosidan för något år sedan. Jag är inte så tekniskt bevandrad så jag kan inte återge vad han skrev men om jag finner länken till hans dokument skall jag infoga denna.

Nedan ser du två bilder där jag har använt ND filter i sensommarljus och höstljus. När jag tog den första bilden använda jag 2 stackade ND 8 (bländare f8) och detta resulterade i 30 sekunders slutartid vilket jag ansåg ge mig önskvärd effekt. Den andra bilden är tagen med ett ND 4 (och bländare f5.6) och slutartiden är cirka 3 – 4 sekunder (om jag inte minns helt fel).

Jag gillar karaktären i båda bilderna och jag tycker att valet av slutartider fungerar bra till respektive bild. Detaljerna framhävs samtidigt som vattnet får en annan och mer intressant karaktär.

Så skaffa nu ett par ND filter och bege dig ut och experimentera med din kamera.

//Tomas

30 sekunders slutartid (f8)

30 sekunders slutartid (f8)

3 - 4 sekunder (f5.6)

3 - 4 sekunder (f5.6)

Mer | Comments (4) | november 21st, 2009

9

Jag har ägnat mig åt tjuvfiske!

Postad av Tomas | Arkiverad under Funderingar, Gallerirelaterat, Havsnära motiv, Landskap, Svart vita fotografier

Det börjar bli många bekännelser på denna blogg från min sida. Här http://www.te-photography.com/archives/jag-ar-ett-profiterande-svin bekänner jag att jag profiterar på de svaga och utsatta och här http://www.te-photography.com/archives/maste-allt-vara-sa-forbannat-forestallande bekänner jag att jag delvis är en copy cat :).

Nu kommer ytterligare en bekännelse från mig och det är att jag har tjuvfiskat nejonögon tillsammans med Stingen och Drutten i huvudfåran i Älvkarlebyfallen. Bilden du ser nedan föreställer Carl den XIII bro och strax nedanför bron (samt en bit uppströms) brukade vi hålla till (du kan se min bild på Carl XIII bro i en större version i mitt galleri.

Vad är då ett nejonöga? Det skall jag försöka att reda ut nu (med hjälp av Wikipedia)…

Nejonögon (Petromyzontidae) är blodsugande eller asätande djur i familjen käklösa fiskar. De tillhör en grupp som kallas rundmunnar. Namnet kommer av att munnen är rund och saknar käkar. Tänder saknas dock inte. Den variant som vi fiskade kallas för flodnejonöga och de har (precis som övriga nejonögon) broskskelett istället för ben. Den lever större delen av sitt liv som larv nedgrävd i botten. Larven heter linål och lever på plankton och alger. Linålen är helt blind. Linål omvandlas till nejonöga när den blir könsmogen och dör när den har lekt. Det vuxna djuret kallas också nätting.

Larven livnär sig på organismer i bottenslammet. Efter 2-3 år omvandlas larven till sitt slutstadium. Det vuxna djuret lever av maskar, kräftdjur samt levande eller döda fiskar på vilka de suger sig fast och äter sig in. Lekvandringen upp i floder företas delvis genom att nejonögat på detta sätt liftar med andra lekvandrande fiskar. Under leken byggs en grop i bottnen, honan suger sig sedan fast vid en sten varefter hanen suger sig fast vid honans nacke, slingrar sig runt henne med kroppen och verkar krama ut rommen som befruktad faller ner på bottnen.

Kroppslängden är omkring 40-50 cm för flodnejonöga och av de olika nejonögonen är det bara flodnejonögat som fångas som matfisk. Den serveras färsk halstrad med ättika eller rökt. Bruket att fånga och äta nejonöga verkar ha varit mest spritt på östkusten och halstrat nejonöga anses som en uppländsk specialitet.

Hur fångar man då ett nejonöga?

Det bästa sättet är att använda mjärde men sådana hade inte vi tillgång till så vi körde helt enkelt ner handen i gångarna mellan någon av alla de stenar som finns i älvfåran och försökte plocka dem. Detta var naturligtvis inte världens mest effektiva sätt och blöt och kall blev man :). Dessutom fanns det alltid risk för att fisketillsynsmannen kom med sin ficklampa (om han inte låg full någonstans) och då var det bara att springa uppströms mellan stenarna. Ja herregud…

När vi var klara för natten samlade vi vår fångst i en plastsäck som Stingen tog till en äldre gubbe uppe på bruket (Älvkarleö Bruk). Han rökte dem enligt konstens alla regler och eftersom han själv gillade nejonögon tog han bara en del av fångsten som betalning för sitt arbete :).

Hur smakar då nejonöga?

Först av allt, är nejonöga gott? Många tycker det men personligen tycker jag att den är för fet. Gillar du inte ål kommer du inte att gilla nejonöga heller. Men visst, på hårdbröd med mycket smör och en kall öl är det inte helt fel.

//Tomas

Här brukade vi fiska nejonögon

Här brukade vi fiska nejonögon

Mer | Comments (9) | november 10th, 2009

5

Fisketur fångad med långa slutartider

Postad av Tomas | Arkiverad under Gallerirelaterat, Havsnära motiv, Landskap, Svart vita fotografier

Det här fotografiet tog jag för något år sedan på gränsen till Billuddens naturreservat. Det hade börjat blåsa upp det regnade redan ute till havs. Dessa regnmoln var nu på väg in mot land och ”hotade” de fiskande vännerna i den lilla båten.

Jag valde trots rådande omständigheter och trots ett klart ”rörligt” motiv att montera min kamera på stativ med ”stackade” ND filter. Min målsättning var att komma upp i ganska långa slutartider trots att det fortfarande var relativt ljust ute. Detta var före mina inköp av ND400 filter, därav ”stackandet” ;).

Min tanke var att ”radera” det rörliga havet och molnstrukturen och skapa en lugn stämning i bilden. Flertalet som har sett bilden är kluvna till båtens rörelseoskärpa men jag gillar den skarpt och det ingick naturligtvis i mina planer eftersom en båt på vatten sällan ligger still :).

En annan sak som skapar bryderier är stenarnas placering nere i det högra hörnet. Många vill ha bort dem men jag tycker de ger harmoni åt bilden. Utöver detta tycker en del att den är tight i kompositionen och det är jag däremot beredd att hålla med om. Om jag hade tagit om fotot idag hade jag försökt att få mer luft till vänster om båten.

Eftersom bilden är beskuren hade jag nog klarat stenarna ändå. Det som drog i högerkanten i originalbilden var strandremsan men den gjorde sig inte när bilden väl kom upp på det digitala ljusbordet.

Vad tycker du om den här bilden? Tyck till, jag tål att bli kritiserad så det är bara att kommunicera det du känner.

Bilden kan ses i en förstorad version i mitt galleri.

/Tomas

Fisketur fångad med långa slutartider

Fisketur fångad med långa slutartider

Mer | Comments (5) | november 5th, 2009

Previous
Get Adobe Flash playerPlugin by wpburn.com wordpress themes